så jag har tänkt extra mycket på henne den senaste tiden.
Vi hälsade på henne varje helg. Oftast var det 11-kaffe på lördagen. Ibland kunde det bli sopplunch, smörgåstårta och ibland middag. Det bästa var alltid mommas hembakta kakor, bullar och våfflor. Saften i det gröna trollglaset var viktigt! Kunde bli bråk om vem av barnen/ungdomarna som skulle få just det glaset. Det var väldigt blandat hur många som var där. Mostrar, morbror, kusiner, kusinbarn, syskon, kompisar och ibland var det bara jag och pappa.
Det fanns en porslinskål formad som en svan som stod i bokhyllan i vardagsrummet. I den visste jag att det fanns "karra", alltså karameller, närmare bestämt polkagrisar. Jag fick ta en om jag frågade först. När jag var mindre fick jag ställa mig på tå för att nå upp till skålen och känna efter om jag kunde få tag på någon karra. Om det var de vanliga goda så fick man en polkagris som såg ut som en avhuggen stång som man kan suga på lääääänge och om man hade otur så fick man en sån som ser ut som en kudde som liksom smular sig i munnen efter en stund man sugit på den. Det värsta var om polkagrisarna var slut och momma inte hade hunnit köpa nya, då kunde man få Marianne istället. Det var väl okej men det var ju inte karra...
När jag var liten och blev sjuk så kunde inte alltid pappa komma ifrån jobbet och då fick jag vara hos momma. En gång, minns jag, kräktes jag på hennes trasmatta i köket. När jag hade öroninflammation fick jag glass till frukost så jag kunde svälja min penicillin och så fick jag morgon-te i hennes vackra Japonica koppar från Rörstrand.
Ibland när jag hör någon låt på radion kan jag se momma framför mig i hennes kök. Hon sitter på sin stol, blundar och njuter av musiken, kanske försöker hon sjunga med lite eller så visslar hon.
Saknar dig momma.
Vad roligt att du fick tekopparna efter din mormor, min mamma. Härligt att läsa om dina barndomsminnen Ida. Ja, visst är momma "sakensam" ett fint ord. (Det ordet hörde jag första gången i Oviken av en gammal tant). Man saknar momma ff.
SvaraRadera